Så var det onsdag kväll… Sedan Robins farfar dog har jag tänkt på det dygnet när han somnade in och de efterföljande dygnen varje onsdag när jag gått till sängs, just för att jag gick och lade mig på onsdagskvällen den 25e juli och sedan vaknade av samtalet på torsdagsmorgonen den 26e. Jag har nu skrivit ned allt det som spelats upp i min hjärna i ett eget dokument, och det känns bra, jag känner mig lättare och det är nog bra att få ur sig det som en bearbetning samt att eventuellt kunna läsa igen – vad nu det skulle tjäna till men ändå. Brukar sällan komma ihåg dagar så pass detaljerat, men från 25e juli till 29e juli minns jag så gott som allt. Kanske är det stundens allvar som gjort att jag minns.

Imorgon är det tre veckor sedan du somnade in och nådde din nya destination, och imorgon eftermiddag är det dags för din begravning och för oss att ta ett sista farväl. Så snäll var du, varm och glimten i ögat - och ditt skratt var så gulligt, jag kan fortfarande höra det - och Robin skrattar likadant ibland :-P ”Varmt var ditt hjärta och glatt var ditt sinne, varmt och soligt lyser ditt minne.” Den texten beskriver dig väl.

9 år kände jag dig och vi sågs/jag besökte dig minst lika ofta eller oftare än jag träffar och besöker såväl min farfar som morfar. (Ska hädanefter se till att vi träffas oftare, man ska värna om de sina) Det hände även att du skjutsade mig fler gånger än min morfar och farfar gjort - även om de säkert skulle skjutsa mig om jag så bara bad om det. Du ställde upp för dina medmänniskor. En klippa. Jag hoppas du vakar över oss nu och jag hoppas du såg den fina texten Aune bidragit till i din dödsannons. Så fin, men så hjärtslitande och gör att jag får tårar varje gång jag tänker på den. ”Vår ungdom vi delade. Nu har du nått din destination först och lämnat mig kvar i sorg och saknad”. Stackars farmor, kan bara tänka mig känslan att förlora sitt livs kärlek och inte förstå varför, den person som man delat runt 60 år med - och inte bara delat åren utan allt som skett genom dessa år, tänk så mycket... Men, det är ju livet och det är ju helt normalt och naturligt att somna in när man är över 80 och någon måste gå först i en tvåsamhet. Nu slipper du ha ont, du får bara ta det lugnt och vila och låta folk passa upp på dig hoppas jag :-) Och du, om någon säljer lotter eller julkalendrar där du är nu så låt det bero trots att du gillar att testa lyckan, du vet ju vilken ”lurendrejeri” sånt där kan vara och leda till att man gör en höna av en fjäder ;-) Ytterligare ett personlighetsdrag som kännetecknar dig är nämligen att du var envis, och skulle ha rätt, eller skulle och skulle – du hade rätt enligt dig själv och höll fast vid din ståndpunkt.

-  - - -

Förra året tillbringades den 16e augusti i Stockholm med svärmor, Robin, Robins morbror Per och hans dåvarande sambo. Vi åt lunch i deras lägenhet och drack vin till maten och jag blev lite härligt salongsberusad minns jag och vi tog därefter en vända på stan. Efter att vi kikat i lite butiker satte vi oss på en uteservering och tog varsin öl/cider innan vi som avslutning på dagen åt middag på restaurangen Koh Phangan. Mätta och belåtna promenerade vi sedan hem i den ljumma augustikvällen, och när vi nått lägenheten var det min födelsedag så de alla gratulerade mig innan vi gick till sängs och kunde konstatera att det varit en riktigt bra dag som enbart gått i glädjens tecken, tillvaron kändes bekymmersfri! I år kommer samma dag innehålla begravning. Så olika utformning samma dag kan ha fast olika år. Vid denna tidpunkt för ett år sedan var vi lyckligt ovetandes om att vi ett år senare skulle gå på begravning, och tur är väl det på något vis att man inte vet utan faktiskt lever i nuet och tar allt som det kommer. Vissa saker tillhör ju livet och dess skede. Samma dag om ett år kommer tillvaron återigen att se annorlunda ut än vad den gör idag, på gott och ont. Det kan vara läskigt, men samtidigt kan man inte göra något åt det så det är bara att följa med på livets resa och se vart den tar en - och samtidigt inte förlita sig allt för mycket på livet utan ständigt också göra sitt bästa för att hjälpa livet på traven i rätt riktning när det gäller de aspekter av livet som vi kan kontrollera och påverka själva.  

Tavla som vi tog när vi rensade i Robins farmor och farfars hus