Det har blivit kväll och dags att summera och ventilera lite innan sängbesök! :)
Vi skippade gymmet idag, på gott och ont - mest på gott kanske eftersom att det resulterade i ytterligare en dag i uppgiftens tecken vilket lett till att jag nu börjar se mig så gott som klar, ska bara finslipa och förtydliga lite och sen slipper ni mitt tjat och gnat om den där uppgiften och jag slipper kämpa med den= wiho, alla vinner på det! ;) Istället för att träna gjorde vi det motsatta i eftermiddags skulle man kunna säga - vi drog med oss mina föräldrar till Greken och åt massa olika spett, namnam... Det ska va gött å leva! Imorgon bär det ju av hem till Örebro igen så det var som en liten små-festlig avslutning på vistelsen och som tack för den här gången, vi njöd naturligtvis! Efterrätten intog vi nu på kvällskvisten i form av milkshakes från McDonchen, inte fullt lika glamouröst men det smakade jävligt najz.

På tal om mat så känner jag mig belåten över att det blivit en del bortaluncher med och hos folk under vår vistelse här; Falkboet två gånger, lunchat hos Robins farmor och farfar, lunchat med Robins far, ätit middag hos hans mor, ätit massa med mina föräldrar och fikat hos min mormor. Jag gillar konceptet att umgås över en bit mat, snacka och äta - två av mina favoriter samtidigt. Imorgon knyter vi ihop säcken med lunch hos Robins mormor och morfar som sista måltid i Köping på ett tag.

En av de lite roligare sekvenserna i detta hus var när jag hade råkat tappa tv-dosan i golvet så att den blivit glapp och sa till pappa att det var något fel på den - självklart utan att berätta att jag faktiskt haft ned den på golvet. Pappa frågar då helt i sin ordning om jag tappat den på golvet? Nej, inte vad jag kan komma ihåg, svarar jag med min lögnaktiga röst som mina föräldrar förmodligen kan syna vid det här laget. Vad händer då? Jo, far min kastar kontrollen i golvet med motiveringen; "ibland funkar det att tappa tillbaka den, det är en sån modell" -
och mycket riktigt, den fungerade problemfritt efteråt.
Kom ihåg: Far vet alltid bäst. 

Jag tackar Köping för den här gången, det var lyckat och behövligt!
Nu känner jag mig taggad för att komma hem och ta tag i saker!