Till mitt stora förtret började även denna dag på samma fruktansvärda sätt som igår, nämligen av att grannen smällde igen sin dörr det hårdaste han kunde fyra gånger kl 06.10. Jag hann inte rusa upp från sängen idag heller för att ta honom på bar gärning - men i eftermiddags när han kom hem var det dock dags för killen att få sina fiskar varma, höhö!  Jag sprang ut i trappen i min snygga hemma-outfit och började gorma som en kärring, typ. Bortsett från att jag gormade såklart, jag frågade som sig bör bara om han har problem med dörren? Varpå jag fick ett svar som jag fann helt okej men ändå inte riktigt förstår anledningen till varför han måste slänga igen dörren, men men.. Huvudsaken är att jag gjort min röst hörd så han vet att han stör och kanske kan försöka stänga dörren något tystare eller försöka åtgärda problemet. Hoppas innerligt på bättring nu! Han såg lite smårädd och skamsen ut så jag hoppas det är ett tecken på att han har respekt för mig och tänker lyda. Kanske såg jag skräckinjagande ut i mitt svarta underställ månne? Som en liten ninja ;-)  

För övrigt har jag en lite halvdann vecka den här veckan, vilket känns sisådär men ändå acceptabelt eftersom att jag haft ett hejdundrande flyt de senaste tre månaderna då allt gått lyckat av bara farten typ. Jag har presterat bra i träning och skola samt varit glad och frisk :-) Men ja, små bakslag eller dippar kommer ju alltid förr eller senare när man surfat på vågen ett tag. Nu är det ju dock verkligen inte så att jag är ledsen eller att min värld håller på att falla samman, åhnej, jag har bara blivit lite smått förkyld i kombination med för lite sömn och ett konstigt knä - that's it. Jag vill hemskt ogärna klaga eller vara missnöjd när det finns dem som har det tusenmiljoner gånger värre, det är jag medveten om, men när det gått som på räls och när jag satt upp en hög ribba så är allt under denna ribba besvikelse - typ. Jag har liksom mer eller mindre vant mig med att vara på topp och kunna träna/prestera och framför allt känna mig nöjd. Nu känner jag bara irritation över att jag inte kan träna så som jag önskar men det är bara att låta kroppen ha sin gång, även om det är frustrerande att bara vänta ut saker och vila, helst vill man ju liksom hjälpa till på traven och påskynda processen :-) 

Men, det finns ju annat än träning som glädjer så jag överlever! :)
För att nämna exempel så ska jag och min kärlek göra egen pizza imorgon kväll och återigen ha fredagsmys en dag i förskott då Robinovich ska iväg på fredag kväll. På lördag kväll vankas även då en kärlekskväll, bio och äta grekiskt står på agendan för att fira alla hjärtans dag två dagar i förskott ♥

Tänk positivt och tro på dig själv!