Hur kan man känna sig megastark men brutalt svag på samma gång?
Hur kan man veta vad man vill men ändå inte alls?
Hur kan man se allt suddigt men å andra sidan glasklart?
Hur kan man vilja göra allt i hela världen men samtidigt bara vilja ligga apatisk och tyst i flera veckor?
Hur kan man känna sig nykter och berusad samtidigt?
Hur går det ihop att man är redo, men ändå oredo?
Hur kan man känna en viss sak, men ändå inte?
Hur kan tunneln vara rak och ljus, men också krokig och mörk?
Hur kan man vara vilse men samtidigt veta precis var man är?
Varför kan man vara pigg, men ändå aldrig varit så trött?
Hur kan man älska och hata på samma gång?
När blev jag den som tvekar?

När jag tog en promenad runt kvarteret tidigare så snurrade tankar, känslor, viljor - och plötsligt kom jag på mig själv att tänka att det inte skulle göra något om en bil körde på mig eller om någon knivhögg mig just då för jag var så inne i mina tankar att jag inte skulle känna något, inte bry mig och det skulle inte heller smärta för jag hade stängt av kändes det som. Hur illa är det inte när man tänker så?!?!? .. Hur gick det till? Jag började såklart gråta. Ta tag i dig själv Mallan tänkte jag och gick hem! Vet inte vad det är..

Jag vill verkligen åka utomlands/iväg... NU! Jag behöver det. 
Kanske ska våga mig på att resa själv? Få tänka och andas lite...
Känns svårt att få tag i resekompis, eller har jag någon frivillig? :)

Det känns lite som att jag kastade sten i glashus igår när jag skrev att jag var glad och nöjd, för idag är det bara förvirring, får man inte vara glad å nöjd med tillvaron eller?! :-P

MEN ALLT ORDNAR SIG, RIGHT?!