Torsdag

Just nu läser ni ett blogginlägg av en nöjd tjej som är tillfreds med tillvaron.
Som ni trogna läsare har fått erfara och vet så räds jag inte att berätta om positiva känslor av alla dess slag; det kan vara allt ifrån skolresultat eller löpresultat till goda bakverk eller belåtenhet över tv-tablån :-) 
Home is where your heart is brukar man säga, och visst ligger det något i det,
jag känner mig hel och fulländad på något sätt i mina näras sällskap.
Efter att ha bott hemifrån lite mer än ett år så kan jag konstatera att båda boendena har sina tjusningar. Hemma i Örebro blir man också fulländad på ett sätt genom att man får ta ansvar, stå på egna ben och klara saker i vardagen utan föräldrarnas vägledning som man trots allt haft i 20 år - det gör att man växer som människa och skapar sitt eget liv mer och mer. Men så kommer julen och man åker hem till föräldrarna, och plötsligt verkar alla vuxna kunskaper något sånär som bortblåsta  - man återgår till rollen som dotter och jobbig storasyster som ska lägga sig i och mucka ;-) Jag vet att det är tillåtet att återgå och få vara bortskämd igen när det bara händer en gång per år, men nästa år är ändå min ambition och mål att försöka komma hit och inta en mer vuxnare roll, om jag nu kan?! Kanske går inte ränderna ur en zebra som mig? Den som lever får se =) Jag skulle vilja vara en slags av schysst extra vuxen-person som min 14-åriga lillebror kan se upp till och inte behöva hävda sig emot, samt dra mitt strå till hushålls-stacken och visa upp den vuxna och ansvarsfulla person som jag är hemma i Örebro - för hon finns... ;-) Det är bara det att hon längst inne är slö och inte lyfter ett finger i onödan om hon inte måste, för att inte tala om hur mycket hon ÄLSKAR att bli serverad och smått bortskämd av sina snälla föräldrar - det gäller att passa på så länge det går :-) Och om sanningen ska fram så tror jag faktiskt att de i smyg gillar att vi är hemma och hänger, vilket gör att de gärna serverar oss mat m.m med nöje. Jag tror åtminstone att det är så jag kommer att känna när mina barn är utflugna - jag kommer vara glad att de kommer hem emellanåt och besöker oss och att de vill bo hos oss, jag kommer njuta av att ha dem nära någon vecka eller två.

Sitter just nu och blir hög på färg-ångor då pappa målar lister för fulla muggar här nere i källaren. Känner att det är på väg att sätta sig i huvudet så jag ska nog ta mig upp till mellanvåningen för att andas frisk luft och se vad som händer där - tror nämligen att jag hörde något om ost och kex - något jag inte bangar! ;-) 
Vad gör lite ost och kex uppepå intaget av kalorier jag redan tryckt i mig idag? 
Det blev tokigt många plättar med socker hos Robins farmor och farfar, glass till eftermiddagsfika, en god pastarätt hos svärmor och därefter hennes goda citronpaj som jag avgudar. Men vem fasen räknar kalorier i dessa dagar när man är hemma och leker bekymmersfri? Jag kan bara tala för mig själv och säga att jag unnar mig lite slapphet på kostfronten just nu och njuter av livets goda, det måste man göra emellanåt för att inte bli helt coco-crazy-bananas på motionsspår och morötter. Nog för att jag är blivande Hälsoutvecklare, men någon måtta får det vara! :-) Hörde jag något om att äta för själen också? Ja, men då gör vi väl det då! Var ju trots allt på gymmet i morse... Hehe..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0