Tisdag
Woho, tisdag kväll är det nu och det betyder som ni alla vet... TV-KVÄLL! 8-) Dessvärre så måste jag ligga i sängen i sovrummet och kolla ikväll för att Robin ska se på fotboll i vardagsrummet på stora tv:n såklart - det blir bättre känsla och inlevelse då. Och jag ska ju "bara" se serier/dokusåpor så jag drog det kortaste strået ikväller. Det som däremot är bra är att jag minsann kan säga med handen på hjärtat att jag faktiskt har gjort mig förtjänt att ligga och bra glo på tv:n några timmar framöver, jag har nämligen både tränat och skrivit PM idag :-) Tvättat två maskiner har jag visserligen också gjort, men det tycker jag faktiskt inte är så jobbigt men ändå - det tillhör ju bra-listan idag iaf så jag kan ju klappa mig själv välförtjänt på axeln.
Det känns skönt att äntligen (!!!) ha tagit tag i frågorna i PM:t och vara igång med det i en större mån än förut, hoppas bara att jag kan ånga vidare med samma flyt som jag gjort idag. Två - tre av frågorna är dock lite kluriga och kommer att ta lite mer tid, lite abstrakta och svårbegripliga. Som tur är ska vi ha frågestund om PM:t imorgon så då får man väl fråga om det. Jag gillar inte att läsa i böckerna även om det är ett måste för att få till ett komplett PM. Nästan alla böckerna är skrivna på ett sånt himla svårbegripligt språk - till vilken nytta har jag och fler med mig undrat?! När man skriver studentlitteratur så behöver man väl inte försöka "äga" studenterna genom att ha ett sånt där språk, som att de försöker visa upp vilka häftiga ord de kan. Vi har ju till och med fått lära oss att man lär sig bäst om den som försöker lära ut inte sätter sig över sina lärjungar utan är på samma nivå som dem och pratar på ett språk som de förstår, för då tar man åt sig lättare - vilket säger sig självt tycker jag. Frågan är hur många vanliga dödliga det är som kan såna där ord? Man lär sig ju inget i första taget utan måste läsa läsa läsa. Nu menar jag inte att man ska skriva övertydligt bebis-språk, men iaf lite mer som man pratar och så man förstår - för det är väl det vi ska göra?! Nog för att språket i en bok ska vara bra och korrekt, men det går ju faktiskt att ha ett bra språk även utan coola ord.
Fick erbjudandet här nedan skickat till min mail igår;
Så, eftersom att det jämt och ständigt kliar i mina fingrar numera så var jag ju mer eller mindre tvungen att klicka mig in och låta mig falla för lite stuffs, typiskt nog. Här är lite alternativ med tillhörande motivering:
När jag köper kläder så ska de gärna vara så pass praktiska att de har fler än bara ett användnings-alternativ, av just den anledningen gillar jag de tre vi ser här ovan; de både funkar på fest med längre halsband, armband och klackar - men även på lugnare tillställning/middag med en kofta/kavaj över, kanske en sjal och eventuellt platta skor som converse.
Jag behöver ett par ankelboots helt enkelt tycker jag, de är lite mittemellan-skor att ha när man är ute och dansar i vinter och ja, året om funkar de ju visserligen... Funkar både till vardags och fest, såväl med jeans som strumpbyxor och leggings/tights. Även barbent går ju om så önskas.
Nu ska jag hänga tvätt, duscha och inta sängizen.
Det känns skönt att äntligen (!!!) ha tagit tag i frågorna i PM:t och vara igång med det i en större mån än förut, hoppas bara att jag kan ånga vidare med samma flyt som jag gjort idag. Två - tre av frågorna är dock lite kluriga och kommer att ta lite mer tid, lite abstrakta och svårbegripliga. Som tur är ska vi ha frågestund om PM:t imorgon så då får man väl fråga om det. Jag gillar inte att läsa i böckerna även om det är ett måste för att få till ett komplett PM. Nästan alla böckerna är skrivna på ett sånt himla svårbegripligt språk - till vilken nytta har jag och fler med mig undrat?! När man skriver studentlitteratur så behöver man väl inte försöka "äga" studenterna genom att ha ett sånt där språk, som att de försöker visa upp vilka häftiga ord de kan. Vi har ju till och med fått lära oss att man lär sig bäst om den som försöker lära ut inte sätter sig över sina lärjungar utan är på samma nivå som dem och pratar på ett språk som de förstår, för då tar man åt sig lättare - vilket säger sig självt tycker jag. Frågan är hur många vanliga dödliga det är som kan såna där ord? Man lär sig ju inget i första taget utan måste läsa läsa läsa. Nu menar jag inte att man ska skriva övertydligt bebis-språk, men iaf lite mer som man pratar och så man förstår - för det är väl det vi ska göra?! Nog för att språket i en bok ska vara bra och korrekt, men det går ju faktiskt att ha ett bra språk även utan coola ord.
Fick erbjudandet här nedan skickat till min mail igår;
Så, eftersom att det jämt och ständigt kliar i mina fingrar numera så var jag ju mer eller mindre tvungen att klicka mig in och låta mig falla för lite stuffs, typiskt nog. Här är lite alternativ med tillhörande motivering:
När jag köper kläder så ska de gärna vara så pass praktiska att de har fler än bara ett användnings-alternativ, av just den anledningen gillar jag de tre vi ser här ovan; de både funkar på fest med längre halsband, armband och klackar - men även på lugnare tillställning/middag med en kofta/kavaj över, kanske en sjal och eventuellt platta skor som converse.
Jag behöver ett par ankelboots helt enkelt tycker jag, de är lite mittemellan-skor att ha när man är ute och dansar i vinter och ja, året om funkar de ju visserligen... Funkar både till vardags och fest, såväl med jeans som strumpbyxor och leggings/tights. Även barbent går ju om så önskas.
Nu ska jag hänga tvätt, duscha och inta sängizen.
Kommentarer
Trackback