Hejsan!

På måndagar börjar för dem flesta vägen mot "det nya livet" som då oftast innebär att man ska börja försöka förbättra sitt liv genom det klassiska sättet bättre kost och mer och ihållande träning. Idag är det som bekant måndag och vad det gäller mig så känner jag att jag kommit på rätt köl igen med allt från och med idag kan man säga. Det nya livet har väl inte börjat sådär drastiskt, men lite finslipning på vissa delar som inte har fungerat så bra på sistone ska jag nu ta tag i och återuppliva. Imorse gick alarmet igång på den hälsosamma tiden 09.30 som jag tycker inte är för tidigt och inte heller för sen utan lagom. Åt lite frukost och gick därefter till gymmet där jag mötte upp Elin för att införskaffa oss varsitt gymkort så nu lär vi ju träna då och då, det känns bra och kul! För mig som är både lite småsnål och har en dryg beslutsamhetsångest så är detta ett steg i rätt riktning, det gäller att vara bestämd. Har man väl köpt så finns ingen återvändo när det gäller gymkort typ, annat äre när det gäller kläder som jag har en risig förmåga av att lämna tillbaka. Att jag aldrig lär mig att klickar det inte direkt så kommer det förmodligen inte att klicka och kännas rätt hemma heller. Det måste uppstå kärlek på plats liksom.  

Fint väder idag, men väldigt kallt fortfarande. Hoppas på att det blir lite mildare snart, bara några minus räcker tycker jag.  Tycker så synd om kaninen som står där ute på altan. Ska ta in och gosa och värma upp henne så fort detta inlägg är klart.

Nu är Malin och Cissi hemma från sin långa och vad det verkar lyckade Asien-resa och det glädjer mig. Är redan på fredag bjuden på maskerad med barnprogram-tema hos Malin så jag får ta å fundera lite på vad jag ska ta å vara för något. Även på Lördag blire händelserikt för då äre dags för först personalmöte å därefter fest i Arboga Badhus, jag hoppas att det blir trevligt. Det ska bli kul att se vad det är för filurer som jobbar på Mc Donalds i Arboga.
 
När det gäller innebandyn nu så känner jag fortfarande osäkerhet och ett frågetecken på huruvida jag ska fortsätta eller inte. Jag är dock sugen på att träna ikväll, men vi får se.. Kanske kan det peppa upp mig. Man kan ju hoppas. Jag både vill och inte vill fortsätta, där har vi ett släng av det malin-typiska beteendet när det gäller att ta beslut. Men man kan ju inte stå mittemellan hur länge som helst - antingen fortsätter man och börjar träna kontirnuerligt eller så slutar man och lägger det helt på hyllan - och det är det jag har svårt med  - att släppa det helt, lämna. Men, det kanske är dags för annat nu. Vi får se.. hehe.. Vi får se säger jag nog ofta, ofta i sammanhang när jag vill slippa bestämma å ta beslut direkt, då visar det sig hur det blir.
 
Nu sitter jag här i lugn och ro med sinneslugn inuti, spelar lite yatzy, äter en mandarin och är allmänt belåten med livet. Visst låter det som en klyché, men faktum är att det är så jag känner, vilket är soft. Optimism. När alla delar stämmer. En harmoni. Ni fattar. Att jag har robins sköna å väldoftande tröja på mig gör inte saken sämre.

Att man aldrig lär sig att det är såhär man mår bäst - genom att sova lagom, träna, äta någorlunda rätt, ja - göra saker som man faktiskt mår bra av och som gynnar en. Dessvärre så lyckas man ju bara hålla sig inom de goda ramarna ett tag, men efter det där taget så blire ju så att man ju av någon oförklarlig och typisk anledning jämt falla tillbaka till att ligga å glo film, köpa godis osv, man tycker att det är mysigt och att man kan unna sig det bara för att man tycker att man mår så bra.

Min förhoppning med träningen är att jag ska börja bli piggare och må lite bättre inuti. 

Dags att ta in kanin-stackarn! Hejhopp! 

Robins förslag på maskerad-utklädsel till mig:
Pokémonen Snorlax!