god söndagseftermiddag!

idag är livet riktigt chill. det är fint höst-väder och jag har dagen till ära köpt mig en FET godispåse så när jag säger god eftermiddag så menar jag det verkligen, gött gött med sött sött, men börjar nästan bli lite orolig för att jag börjar få någon form av en egen typ av ätstörning då jag äter och äter och äter sött, fett och salt hela tiden och känner att jag måste och blir så sugen hela tiden. ajaa, det får tiden utvisa vad som händer ;-) jag är glad att jag iaf som tur är blivit utustad med mammsens bra gener att inte lägga på mig allt jag äter i första taget, annars skulle jag nog verkligen inte se ut såhär å kunna hålla den form jag nu har kan jag lova eftersom att jag hållt på såhär i typ 6 år. höhö.  nåja ligger för tillfället bara i sängen, mofflar och gör så lite som möjligt, på sin höjd viftar på tårna och pillar naveln då och då. har just sett klart en film och nu är det frågesportsprogrammet "Vem vet mest?" som gäller. Jag gillar frågesportsprogram, de är intressanta, allmänbildande och ibland kan man faktiskt snappa upp lite nya saker och lära sig.

en sak som upprör mig är när samma personer vinner flera gånger i lokaltidningens tävlingar. tävling efter tävling kan man se samma namn som vinner, och ibland kan personerna i fråga till och med tillhöra samma familj. handlar detta bara om ofattbar tur?!  i såna fall kan man bara gratulera dessa lyckligt lottade människor att de har sådan tur i spel, för inte kan det finnas något fusk bakom vinnarna?! jag vill inte tro detta. det känns bara så trist att det ens tillåts att samma personer vinner, de som drar vinnarna borde la också börja se ett mönster? i veckan upptäckte jag att en pappa och en son i samma familj vunnit en varsin lyxkryssning på Birka Paradise, det faktumet i sig stör mig att båda vann - men det vet ju inte de som drar eftersom att det inte finns något som bevisar detta så visst kan det vara OK. men, pojken som vann är 12 år och då får man ju inte åka på kryssning själv? Vad hände med regeln att man måste vara 18 för att tävla? När det gäller kryssning så tycker jag att den regeln verkligen borde gälla. Man borde skriva personnummer - eller att de som drar vinnerna kollar upp om man ens är prenumerant för annars borde man inte få rätt till vinsterna tycker jag! sonen i familjen prenumererar ju inte utan det är ju föräldern. Har jag för mycket fritid som stör mig på detta, är avundsjuk? Men vafan, håll med om att det är lite orättvist iaf? ;-)

Det har blivit mycket innebandy på sistone, har sett både det ena och det andra i olika lag när det gäller allt från olika kroppsformer, spelsätt, åldrar, lagmoral, spelare osv. Imorse satt jag i sekretariatet och bevittnade flicklaget Saga födda 95-96 spela en riktigt bra match om man tar till hänsyn till deras ålder. Det var inte svårt att bli hänförd av deras fina spel, ja, jag blev helt enkelt riktigt impad av vad så pass unga tjejer kan, de var talanger redan nu och blir ett lag att räkna med i framtiden om det fortsätter i sån bra stil som nu. Många individuella talanger, men också en sådan skön laganda då de spelade runt bollen, hade en otroligt bra speluppfattning och behärskade matchen. Jag kan nästan säga att de spelade bättre än vad vi gör, för de såg lägen, passade både i rätt tid och till rätt person och passade runt bollen i laget. Sen kollar jag på min brorsas lag där alla de som bedöms duktiga är lite av egoister istället och jag blir så arg på dem för att de inte förstår att det kan gynna sig mer att passa vidare bollen till någon annan istället för att visa sin egen talang och skryta med den, och kanske till slut förlora bollen. Varför inte passa på öppna ytor och till omarkerade/fria spelare istället för att spela trång och gröt sig fram bara för att lyckas? Om ständigt de som bedöms som duktiga i ett lag får all beröm, mycket back-up i form av att få mycket speltid och stå i rampljuset så kan det bli så att de får så mycket luft under vingarna att de slutar vara lagspelare och istället bara satsar på sig själva och sin egen talang och de blir egoister på plan när de har boll. Blir man för självsäker så slutar man vara ödmjuk och övriga spelare som faktiskt skulle behöva ha lite back-up i sitt spelande för att få självförtroende och våga göra något på plan hamnar i skymundan och inte utvecklas alls. Får man ingen speltid eller förtroende att vara bollhållare i ett lag så har man ingen chans att utvecklas och lyckas och då står man ju självklart still och blir inte nå bättre, det borde ju vara uppenbart... ? 

nu ska jag faktiskt göra annat än ligga här, jag ska å se mer innebandy,
hej hej trä-smak för arslet! pöss!