Ungefär såhär känner jag mig just nu, och det är fredag - min favoritdag,
fatta hur värdelöst det är!!!



Jag är både arg och ledsen, men kan inte skylla det på någon, om inte mig själv och det gör det mer frustrerande för jag älskar att skylla mina missöden på andra, få mig själv att tro att det är någon annans fel att jag mår dåligt osv osv. Vissa sidor av mig är rätt elaka och självgoda när det kommer till det. Just nu är det jobbigaste att jag inte har gjort min högskoleanmälan till våren ordentligt och nu är anmälningsdatumet passerat, så jag får bara be till mina högre gudar att jag lyckas komma in på sen anmälan eller nått annat finurligt. Jag är så klantig. Fan. Hoppas att jag får något bra jobb annars som döljer detta missöde och den missär som kommer att vänta mig... Jag som vill så mycket och ingenting händer! Jag skattar mig lycklig åt att du finns just nu min älskade Robin. <3 Innebandyn är också positiv! För visst ska man försöka se livet från den positiva sidan istället för att fokusera på det negativa? Ödet kanske har något annat på gång för mig, det finns en mening med att det här händer mig och att allt blir som det blir, för i slutändan blir det bra. Efter regn kommer solsken och andra goa glada klyschor! Nu är det bara att hålla i sig till det vänder. För mig får det jättegärna vända snart innan jag går in i väggen och blir deprimerad på riktigt. Jag nåjar inte, jag har syndrom :-O