Blondinbella skrev idag;
"Att rensa sitt rum på minnen som faktiskt inte alltid var så bra som man trodde,
utan snarare bara är sår i själen är en god väg till att rensa sitt inre."

Det är inte bara tomma ord, utan helt sant. Det kan vara värt att tänka på ibland.
Jag önskar själv att jag tog det initiativet, att rensa ur och kanske blir lättare inuti.
Men, jag har inte karaktär och är inte bestämd nog att kunna skrota såntdär. 
Jag vill inte. Även om det kanske ibland skulle göra mig gott. Det vet jag.
Det är minnen om en fin tid kan man tycka och tänka - kul att se tillbaka på det som var.
Men å andra sidan kommer man i kontakt med alla gamla känslor gång på gång.
Och så länge som känslorna aktiveras och blir underhållna så försvinner dem inte.
Det är logiskt och jag är medveten om det.

Jag är nog rätt självmedveten och har god självinsikt över lag när det gäller olika saker i mitt liv.
(kost, sömn, skola, kärlek, datorn, tv:n, relationer t ex)
Men, jag använder inte de egenskaperna till min fördel.
Det är något jag borde lära mig att göra för att tjäna på det för min egen skull. 
Nu har jag bara den vetskapen, men gör ingenting av den. Det är inte bra.
Jag måste därför försöka använda självinsikten som en styrka. 
Nåja.. inte idag i alla fall, det får bli senare någongång ;-)

Nu ska jag äta hamburgare med pommes och dricka cola!
Efteråt blir tv/film och mer godis.
Hej Självdiciplin och självmedvetenhet, verkligen!