tjohopps!

har gjort ett avbrott i mitt the sims-liv för en stund för att göra lite annat mellan varven,  så då passar jag på att kika in här och lämna ett avtryck. jao, jag ska inte sticka under stolen men att det har blivit väldigt mycket the-sims-spelande den senaste veckan måste jag erkänna, nästan för mycket ibland, och det kan min omgivning bekräfta, tyvärr. jag skyller på att det är min lediga vecka som lockat fram denna maniska sida. jag har mina olika spel-perioder i omgångar. förut var det ju alfapet, bejewled, yatzy etc. på något sätt blir man typ beroende och kan inte slita sig, man är helt inne i sims-livet och man vill bara spela vidare hela tiden för att nå nya mål. man blir typ ett med simmarna. det lustiga/tragiska är att det kan hända att jag typ tänker sims-tankar om dagarna och även när jag ska till och sova så är de sista tankarna innan sömnen infinner sig sims-relaterade. robin vet... den senaste veckan har hälften av våra samtal handlat om the sims ;-)

så kan det vara! hoppas att jag får lite bättre kontroll på sims-spelandet i veckan när jag börjar jobba igen och ska försöka styra upp lite nya andra fritids-aktiviteter för att inte slöa till mig eftersom att innebandyträningarna för min del kommer att försvinna ett tag.
igår meddelade jag nämligen för min tränare att jag nu ett tag framöver tänker ta en paus/time out med innebandyn. jag känner inte någon lust när det gäller varken att träna eller spela match, vet inte alls hur detta kommer sig, men det tar emot bara och det är såklart trist för jag vill ha innebandy-glöd och verkligen vilja spela. jag sjunger som lars winnerbäck - 'vart tog elden vägen?'

jag resonerar som så att är man inte 100% inställd och motiverad att spela innebandy så kan man således inte göra bra ifrån sig. för mig ska det ska vara helhjärtat i ett lag, där alla i laget vill samma sak, gör sitt bästa och strävar mot samma slutmål. det vore själviskt av mig att spela om jag inte går in för att göra mitt bästa eftersom att jag drar ned mitt lag om jag inte tycker att det är roligt att spela, inte är motiverad och av den anledningen spelar halvdant för att det inte spelar mig någon roll hur bra jag gör ifrån mig, men mina lagkamrater vill ju inget hellre än att lyckas på plan och känna med gott samvete att man gjort det man kunnat till 100% och att känna man gjort en bra match efteråt. går inte alla in 100% och vill samma sak så når man inte den bästa typ av framgång och spel.
jag hoppas att det tänds en innebandy-eld i mig snart och att jag är tillbaka på planen inom en kort tid, det önskar jag verkligen. kanske blir jag sugen av att komma till matcherna och se på när laget spelar. nog om det nu!

Igår var 6 månader sedan jag och robin blev tillsammans och då slogs det till med kärlek på hög nivå som sig bör när man firar. jag måste erkänna att jag är mållös än idag över vad mys det var och blir alldeles knasig inuti. hjärnan och hjärtat får fnatt typ.
 det kommer att gå som repeat i mina tankar flera veckor framöver och kommer att bli svårt att toppa. man tror att man har nått det bästa och max-nivån i hur ett förhållande ska vara och kännas, men så plötsligt så tar man ytterligare steg i rätt rikting och det blir mer bäst än vad det redan var. jag är en riktig kärleksfjant. 

Idag har det inte hänt så mycket. Vi var och käkade hos Robins farmor och farfar och därefter har jag faktiskt inte spelat the sims - trott eller ej- utan istället har jag städat, gjort andra datorsaker och där bland annat fixat mig 12 filmer som jag nu har att glo på framöver, fint! Är det filmerna som ska täcka upp för innebandyn kanske? ;-) näeejrå.  

Igår eftermiddag åkte jag och besökte min sockersöta minsting-kusin som växer så det knakar. Där bjöds det på lite fika, men mest av allt var det gos och lek - det gillas ;-) Go-våfflan!

Nu ska jag börja glo film... Sen kommer Älskling.
Imorgon blir det frukost på Hotell Scheele - inga fel alls!

Ha det gott!