Tiden är en luring
tjoflöjt!
jag är trött och önskar att det var lördag istället för seg-söndag idag!
den enkla orsaken till det är att min lördag försvann alldeles för lätt igår,
men det var väntat när dagen skulle bjuda på två sm-finaler i innebandy.
och att dagen försvann till just det är inget jag ångrar. trevligt med carro&emma!
herrmatchen i synnerhet var spännande till sista straffen och bjöd på läktartryck.
den blå varbergsklacken täckte en hel kortsida och höll igång matchen igenom.
jag funderade många gånger på hur det skulle vara att spela med de förutsättningarna,
med alla ljud och så mycket folk.
jag tänker inte göra någon särskilt lång invecklad utläggning om lagen och spelen,
det varken orkar jag eller tror att någon intresserar sig för.
(fast det kommer säkert se ut som det ändå ;)
det jag kan konstatera är att Balrog på damsidan var spelstarkast över lag,
de höll samma tempo och spelsätt matchen igenom, därför trodde jag på dem,
medan Iksu drog ifrån först i tredje, ökade tempo och var vassa när det väl gällde,
därmed fick de in en extra boll och ledde med 4-3 i slutminutrarna.
Då tog Balrog ut målvakten eftersom att de inte hade något att förlora,
de hoppades på att kunna kvittera och genom det nå en förlängning.
Istället fick Iksu spelvändning och Namita Andersson kunde rulla in 5-3 i öppen kasse.
Guldet var därmed ett faktum med några sekunder kvar att spela.
På Herrsidan var det både skönspel och hårdhet och målen följdes åt i jämn takt.
4-4 efter fulltid ledde till en mållös förlängning, som i sin tur ledde till straffläggning.
Varberg drog där det längsta strået, äntligen hem för riktigt mat tänkte jag,
och den blåa och västkustgillande delen i mig jublade.
Väl hemma efter en iskall bussresa tog jag en snabb och varm dusch.
Färdigduschad åt jag potatisgratäng, fläskfilé och sås.
När jag var mätt och belåten kom Robin och hämtade mig,
vi for förbi affären, cruisade och landade hos honom.
Tog det lugnt och somnade efter en lång dag för oss båda. Sov till 11-snåret. Behövligt.
Därför är det konstigt att jag redan nu är trött. Kanske sitter tröttheten i sedan teatern.
Nu ska jag ta bort sminket och lägga mig i sängen,
och jag gissar att det inte dröjer länge förrän jag somnar.
Tjingeling!
jag är trött och önskar att det var lördag istället för seg-söndag idag!
den enkla orsaken till det är att min lördag försvann alldeles för lätt igår,
men det var väntat när dagen skulle bjuda på två sm-finaler i innebandy.
och att dagen försvann till just det är inget jag ångrar. trevligt med carro&emma!
herrmatchen i synnerhet var spännande till sista straffen och bjöd på läktartryck.
den blå varbergsklacken täckte en hel kortsida och höll igång matchen igenom.
jag funderade många gånger på hur det skulle vara att spela med de förutsättningarna,
med alla ljud och så mycket folk.
jag tänker inte göra någon särskilt lång invecklad utläggning om lagen och spelen,
det varken orkar jag eller tror att någon intresserar sig för.
(fast det kommer säkert se ut som det ändå ;)
det jag kan konstatera är att Balrog på damsidan var spelstarkast över lag,
de höll samma tempo och spelsätt matchen igenom, därför trodde jag på dem,
medan Iksu drog ifrån först i tredje, ökade tempo och var vassa när det väl gällde,
därmed fick de in en extra boll och ledde med 4-3 i slutminutrarna.
Då tog Balrog ut målvakten eftersom att de inte hade något att förlora,
de hoppades på att kunna kvittera och genom det nå en förlängning.
Istället fick Iksu spelvändning och Namita Andersson kunde rulla in 5-3 i öppen kasse.
Guldet var därmed ett faktum med några sekunder kvar att spela.
På Herrsidan var det både skönspel och hårdhet och målen följdes åt i jämn takt.
4-4 efter fulltid ledde till en mållös förlängning, som i sin tur ledde till straffläggning.
Varberg drog där det längsta strået, äntligen hem för riktigt mat tänkte jag,
och den blåa och västkustgillande delen i mig jublade.
Väl hemma efter en iskall bussresa tog jag en snabb och varm dusch.
Färdigduschad åt jag potatisgratäng, fläskfilé och sås.
När jag var mätt och belåten kom Robin och hämtade mig,
vi for förbi affären, cruisade och landade hos honom.
Tog det lugnt och somnade efter en lång dag för oss båda. Sov till 11-snåret. Behövligt.
Därför är det konstigt att jag redan nu är trött. Kanske sitter tröttheten i sedan teatern.
Nu ska jag ta bort sminket och lägga mig i sängen,
och jag gissar att det inte dröjer länge förrän jag somnar.
Tjingeling!
Kommentarer
Trackback